Matilda Alborn aka Mademoiselle Carousel

Ingen champagne i glaset idag.

Bubblorna i mitt glas beror på att kortisontsbletter håller på att löses upp. 

För två dygn sen invaderade ett virus min kropp och den valde att väcka min astma och tillsammans har dom gjort kaos i mina lungor.

Jag har svårt att andas, varje andetag är en kraftansträngning har ett efterföljande pipljud. Känslan som uppstår av att inte få luft är som bekant-panik! Panik känslan i sin tur gör att blodkärlen drar ihop sig ännu mer och det blir ännu svårare att andas. 

Jag har varit på två olika vårdcentraler och inhalerat kortison som öppnar upp mina luftvägar och så har jag druckit kortison som är upplöst i vatten. 

Detta stora kortison intag påverkar min hjärna att bli ordentligt speedad och samtidigt är min kropp  i uselt skick. Sovit två timmar per natt sittande. 

Men...alla vi som lever med kroniska sjukdomar, känner våra kroppsignaler mycket tydligt genom vår erfarenhet av sjukdomens olika tillstånd. Jag vet och hör att kortisonet håller på att hämma inflammationen i lungorna. Andas litelite bättre idag. Den känslan är oslagbar!

Den läkaren som tog emot mig först, han mötte en Matilda som grät krokodiltårar och kippade efter andan. Läkaren lyssnade på mina lungor och klappade mig på handen och sa:-Lugn! Jag ska hjälpa dig. Inga problem. 

Tack alla hjältar inom svensk sjukvård! Så många människor som satt i väntrummet denna kväll och ändå lyssnade ni och tröstade med total närvaro. Tack från djupet av mitt hjärta!

Nu ska jag inhalera mer kortison och bli ännu mer fredagsspeedad. 

Lova vara rädd om dig och din kropp!

Andetag och bubblor i glaset 

M